I söndags snörade jag på mig löparskorna för att ge mig ut på en långrunda utan tid, distans, musik eller mål. Jag springer ytterst sällan utan musik. Det är musiken som drar mig framåt när benen inte orkar längre. Men nu tänkte jag testa något nytt. Det var årets första riktiga vårdag. Varmt som tusan! Svårt att klä sig rätt när man inte riktigt är van vid värmen, så svettigt blev det då jag inte vågade klä av mig för mycket.
Sa åt Niklas att vara beredd på att ta bilen för att hämta upp mig på vägen. Rundan jag tänkte springa ligger på säkert två mil och det var jag verkligen inte upplagd för. Mitt längsta sprang jag helgen innan och det var på nästan 14 km. Nu var det t.o.m lite dagen efter då vi var på min brors 40-årskalas kvällen innan. Men ja, jag begav mig av medan Niklas serverade mat till barnen och deras kompisar. Bra fördelning här hemma ;-)!
Kändes trögt i benen i början, men som oftast så släppte det efter några kilometer. Hela 13 km orkade jag i mitt vanliga, något för höga tempo för längre distans, och sedan var jag totalt slut och kräkfärdig. Men nöjd som bara den! Niklas hämtade upp mig och jag kände genast att jag måste göra såhär snart igen.
Idag tog jag en runda efter jobbet. Sprang dock slingan här i närheten, men tog lite småstigar vid sidan om. Verkligen jätteroligt när man får hoppa över grenar, sick sacka mellan stenar och uppför branta backa och över broar. Det bästa är att rundan är ganska kort så man kan köra så många varv man orkar och sedan springa hem. Vågar knappt påstå att jag inte känner mig helt kry just nu, men behövde få komma ut lite. Höll högt tempo och vägrade sakta ner trots att benen var grymt trötta efter styrketräning igår. Dryga fem kilometer blev det och det kändes alldeles lagom idag. Ljuvligt med solen som tryckte sig genom trädkronorna. Tycker våren är jobbig med solen som kommer som ett brev på posten, men när jag springer kan jag bara njuta av naturen och av livet. Balsam för själen!
I söndags ringde förresten min läkare. Har känt mig sådär trött som de flesta gjort nu i vår. Känner dock att det är lite orättvist då jag äter väldigt bra mat nu för tiden så jag bad om att ta lite tester. Alla värden var jättebra förutom att mitt blodvärde var för lågt. Vet inte alls vad det beror på, men tydligen har jag för få röda blodkroppar. Har ingen aning om vad det betyder och när vi hade lagt på så började jag googla. Alltså google... tänk så mycket lättare livet var innan det fanns. Jag tror egentligen det är rätt lugnt då det inte var alarmerande lågt, men klart jag börjar fundera. Om två veckor ska jag ta ett nytt prov för att se om det ändrats något. Det håller vi tummarna för. Samtidigt som nya proverna ska tas så är det även dags för ny CT-röntgen av lungor och buk. Hurra vad jag älskar detta!! NOT!!!! Så ja, jag tränar mycket - det hjälper när oron smyger sig på...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar