När P4 Kalmar ringer för att fråga om jag kan ställa upp på en intervju med anledning av melanomdagarna så tackar jag snällt nej. Radio är liksom inget för mig... ändå sitter jag några timmar senare hemma i min trädgård i gassande sol med en mikrofon upptryckt i ansiktet. Hur blev det såhär?!?
Imorgon är det väl bara så att radion får vara på och jag får skämmas ögonen ur mig. För att höra mig själv är verkligen ingen favorit, men jag vill ju ändå höra hur intervjun blev... äh, fy bubblan!!
För någon vecka sedan var jag med i vår lokaltidning Barometern. Blev väldigt mycket mer uppmärksammat än Året Runt då typ alla här omkring läser just Barometern. Och vem kunde missa reportaget?!?! Typ ingen då jag täckte i princip hela framsidan!! Det hade jag ju inte riktigt räknat med, men förhoppningsvis fick jag någon att boka tid på hud eller hos sin husläkare för att kolla sina fläckar. Det är väl egentligen allt jag vill med att synas. Egentligen tar det rätt mycket psykiskt på mig då man blir så påmind om allt som varit och allt det jobbiga i mitt liv. Så en dipp har jag lyckats vara inne i de sista veckorna, men det har säkert även med vårsolen att göra. Så tänk på era kroppar nu och sola med förnuft... och hör ni någon intervju imorgon, nämn det inte för mig ;).
Kändisen! Vad bra att du vill berätta för alla, få oss alla att tänka till en extra gång. Ursäkta samtalet förresten härommorgonen :) Lena nämnde att du vaknat. Att ge barnen mobilen på morgonen är enda sättet att snika sig till en sovmorgon till sådär 0615 :)
SvaraRadera