Radiointervju!

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/547431?programid=4301

Cirka 15 minuter in i programmet kan man höra hela intervjun med mig. Låter inte riktigt så hemskt som jag trodde det skulle göra, så jag skäms bara lite lagom. Jag hoppas iaf det hjälper någon och ja, jag är ändå lite stolt att jag gjorde det. Det kändes jobbigt innan, men nu är det gjort!

Tyvärr är det ju inte bara jag som drabbats och att höra mig prata om det på radion blev lite för mycket för ett av barnen. Tankarna kom tillbaka och rädslan över att jag ska dö gjorde sig påminda. Det känns och det är då jag undrar om det verkligen är rätt att synas såhär. Samtidigt kan det säkert vara skönt att släppa ut såna känslor ibland och när det pratas cancer så är det självklart att mina barn tänker på mig och känner en oro. Vi har därför pratat om det ikväll och jag har förklarat varför jag väljer att prata om det. Förklarat att kanske får jag någon att kolla sig i tid och därmed slipper utvecklad cancer. Jag tror de förstår och tänker att jag gör något bra. Men det är inte lätt det där...

Bjuder på snyggaste bilden från SR ;)