Har legat lite lågt med löpningen under hela hösten, men nu känner jag mig verkligen på G igen. Ikväll fixade vi en mil, Leia och jag, på straxt under 55 minuter. Känner mig galet nöjd! Att springa med en hund måste ändå vara bästa sällskapet. Hon håller den takten jag vill hålla (oftast!), man känner aldrig att man behöver bryta tystnaden, hon bryr sig inte om mitt flåsande och jag känner mig trygg på skogsvägarna... Kan inte bli bättre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar