Har skrivit så många inlägg sedan sist som bara har åkt i papperskorgen. Jag vet inte längre vad jag ska skriva riktigt.
Jag håller just nu många av mina tankar för mig själv. Känns bäst så.
Men jag mår förhållandevis bra nu tycker jag. Det är jobbigt emellanåt såklart, men jag ägnar mina tankar åt planering av nytt kök, äta hälsosamt och så släpper jag allt och jobbar lite.
Idag var jag ute och sprang också. Första gången på väldigt länge... eller ja, allt är ju relativt... men för mig var det ett helt liv sedan. När jag tänker tillbaka på tiden som gått så känns det så fruktansvärt surrealistiskt. Nästan som att man vaknat från en mardröm och så håller sig den där känslan i magen kvar lite extra för drömmen var så stark.
Nu är jag mest orolig för att få uppleva den där känslan en gång till. Den där känslan som gjorde så fruktansvärt ont så man knappt visste vart man skulle ta vägen. Där vill jag aldrig hamna igen och gör jag det så ska kroppen vara stark. Jag undrar bara hur jag ska orka hålla mig så hälsosam, men till slut blir väl även kosten en vana hoppas jag. Och löpningen som jag var så duktig med innan jag blev sjuk. Vet inte om jag kommer orka komma tillbaka till den på samma sätt, men jag hoppas det. Då sprang jag ändå oftast tre gånger i veckan och mellan 5-10 km, i alla fall i några månader ;-). Idag var det grymt jobbigt, men jag gjorde det i alla fall.
Men det roligaste i mitt liv just nu är planeringen av mitt nya kök. Äntligen ska det bli av efter 7 år av fult, gammalt, slitet kök. Tänk att man var tvungen att få cancer innan man verkligen bestämde sig för att det skulle bli av. Hade jag inte fått cancer hade vi inte tänkt på nytt kök nu. Men det är skönt att ha något roligt att fundera på, så det är nog en riktigt bra terapi för mig.
Sedan har jag gått och blivit kär... i en tapet. Den kärleken är något alldeles extra. Sådär så man blir alldeles pirrig i magen.
Nu ska jag äta och sen sova. Saknar ni mig här så finns jag mycket mer på Instagram. Puss på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar