Gott och blandat...

Kräksjuka, köksplanering, sol och en lång väntan på provsvar. Känslorna är blandade milt sagt ;)...

Eftersom vi är hemma och kurerar från magsjukor hos barnen så har vi hållit oss rätt isolerade i x antal dagar. Men solen har ju kikat fram så det har även vi. Ava har fått en större cykel vilket gör det väldigt mycket lättare att ge oss ut på lite längre cykelturer. Underbart skönt tycker både hon och vi. 

Är man då också hemma med pigga barn på grund av tråkig magsjuka så kan man göra många stopp längs vägen när man är ute och rastar Leia. Så det gjorde vi idag...

Ilon sitter fast...

Tänk att de faktiskt kan samarbeta ibland..

Nice!

Köksplaneringen går framåt. Jag (eller vi?) är mer och mer klar på vad jag (han godkänner iaf) vill ha, men inte hur vi ska ha det. För att veta om vi ska slå igen en vägg mellan vardagsrummet och köket så var jag igår tvungen att möblera om i vardagsrummet. Så därför står soffan framför två dörrar där vi funderar på en hel vägg. Det är klurigt ska ni veta... Samtidigt är det skönt att få något roligt att fokusera på. Det är ett måste för mig just nu... Jag trivs i alla fall efter att ha möblerat om lite. Det känns som nytt utan en massa nytt. Härligt!

Imorgon blir det jobb för mig, vilket ska bli himla skönt! Jobbar halvtid nu och det känns bra. Tyvärr har många dagar gått bort sedan jag började jobba, så jag hoppas verkligen det här var sista på ett tag nu. Känner att jag behöver ha dessa dagar som känns lite som en startsträcka till heltid igen. Från början kändes det som att det kunde bli heltid typ direkt, men efter att ha jobbat lite så inser jag att det tar mycket mer på mig än vad jag trodde från början. Det sitter mycket i huvudet och trots att jag har underbart stöd ifrån mina älskade kollegor så inser jag att jag har en bit kvar. Men det ska nog gå bra och ganska så snabbt hoppas jag. Nu väntar jag ju på provsvar och det är alltid lite småjobbigt för var dag som går. Kanske kanske får jag svar imorgon....

Min lunch. Surdegsbröd med massa gott på.

Är grymt trött på att tänka på vad jag äter och galet sugen på mycket nu. Efter att ha genomlidit helgen och verkligen stått emot allt gott jag velat äta så bestämde jag mig idag för att det är helt okej att fuska ibland utan dåligt samvete. Jag måste leva även om jag är rädd för att dö... Så krasst är det! Inte för att jag just tänker på döden jämt, utan jag är snarare rädd för att få en ny tumör som ska ställa till det för mig. För att förhindra det tror jag maten i alla fall gör lite nytta. Det säger i alla fall de som vet lite mer... Så jag försöker väl kämpa på så gott det går, även om det är riktigt svårt ibland.

Nu ska jag ge mig in i köksvärlden för att hitta inspiration. Det får mig att pirra i kroppen av lycka. Äntligen äntligen ska jag få ett nytt kök. Det är jag väl värd efter år utan diskmaskin, ett litet kylskåp och brunt kakel. So long...