Från semla till...

Ja, vad ska man säga?! Semlan kom snabbt upp igen och nu ligger han här på soffan...
Får hoppas det var semlans fel eller att vi andra helt enkelt klarar oss från magsjuka. Ja, och att Liam såklart snabbt piggar på sig och slipper kräkas mer. Magsjuka önskar jag varken mig själv, mina barn eller någon annan... eller jo, min värsta fiende, om jag nu hade någon, kunde gärna få en släng av en rejäl magsjuka. Det vore rätt åt denne.
Att vabba imorgon var verkligen inte vad jag behövde nu. Känns riktigt pissigt faktiskt. Hade behövt den här veckan på jobbet, men nu blev det inte mycket av den. I tre månader när jag varit sjukskriven tror jag inte barnen varit sjuka en endaste dag. Är det inte typiskt?! Men ta med sig en magsjuka till jobbet blir nog inte så poppis så vi håller väl oss här hemma några dagar nu... bitter? Ja, lite faktiskt. Men mest ledsen över det mesta just nu...