Hur märker man egentligen när man åter börjar komma på banan?! Man tycker att man på något sätt borde känna av allt nyttigt man stoppar i sig nu för tiden, men jag har bara varit trött och inte orkat någonting... under lång tid nu! Och har jag ena dagen orkat lite, ja, då har jag legat pall nästa dag. Det är lite tröttande i sig bara det. Känns som att jag knappt fått något alls gjort här hemma under dessa 2,5 månader fast jag bara gått hemma. Visst, man är ju sjukskriven av en anledning och det känner jag ju verkligen.
Sedan känner jag också när lusten och orken så sakta börjar komma tillbaka. Inser nu ikväll att jag faktiskt tagit tag i en hel del saker idag, vilket känns skönt. Har plockat i ordning en massa gamla papper som legat och skräpat och slängt massor. Har letat fram sommarkläder till resan, vilket resulterade i att jag skänkte minst 7 kassar till... ja, någon container som Niklas slängde dem i. Kände mig nöjd att förhoppningsvis kunna glädja några barn och vuxna någonstans med både skor och kläder. Ändå har jag massor av kläder kvar från barnen, men nu är det mest finare kläder som jag tänker sälja och få ut lite pengar för för att köpa nya. Men det lär dröja innan jag orkar ta tag i det...
Jag har även fått två maskiner med kläder tvättade och två par skor. Jag tvättar, Niklas hänger och jag viker. Jag gillar den fördelningen och hoppas vi kan fortsätta detta lilla tysta avtal även när armen är läkt. Hänga tvätt är nog bland det tråkigaste jag vet.
Idag har jag varken kammat håret eller tagit på mig en bh. Hade behövt duscha, men valde att vara sunkig idag. Det är skönt med sådana dagar. Det är bara en mössa på när man ska ut och så är det lugnt.
![]() |
Nästan så man kände vårluften idag. |
Jag är fortfarande väldigt svullen, vilket andra säkert knappt ser med blotta ögat. Men det känns och har man även en bh på sig som trycker lite så märker man att det är mycket vätska där i armhålan och neråt, men även ut mot bröstet. Så ja, bröstet är lite större och fylligare - jippi! men resten kan jag vara utan... och när det ändå bara är ena bröstet så kan det lika gärna vara. Särskilt när Niklas låg i sängen igår och funderade högt på hur det funkar där inne i kroppen när jag gnällde på min svullnad och att det gjorde ont. Hur ett väldigt stort sår ser ut utanpå kroppen och då frågade sig hur ett sådant stort sår ser ut inuti. Med vätska, sårskorpa, var... ja, illamåendet började komma ju mer han pratade och till slut fick han helt enkelt hålla tyst. Jag ser framför mig all sörja som rann ut i dränet... ja, ni fattar. I say no more!
Nu ska jag njuta av lite god kvällsmat. Eftersom jag älskar scones så har jag nu testat paleo-scones. Går ju inte riktigt att jämföra med vanliga scones med ost och marmelad på, men det var gott ändå.
![]() |
Kunde sett lite roligare ut... |
Kramar från mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar