Känner mig låg ikväll. Var ett tag sedan sist... veckan har ändå gått ganska bra annars tycker jag. Detta trots att Niklas jobbat eftermiddag och jag har haft barnen själv efter att ha hämtat dem från fritids och förskolan. Har haft rätt dåligt samvete för att de har fått gå den här veckan när det är sportlov, men jag känner att det verkligen behövs. Jag vill göra allt för att samla kraft och hitta tillbaka till mitt gamla jag och då behöver jag få tid för mig själv. Nästa vecka ska jag istället ge dem all min tid och sen hoppas jag kunna börja jobba när jag kommer hem igen.
![]() |
Har myst av våra kvällar... Igår blev det kvällsmat framför TV:n |
Idag hälsade jag på min vän Frida, som opererades igår och därför ligger på sjukhus.
Hon låg en våning över där jag låg inlagd. Allt såg exakt likadant ut. Rummen, köket, korridorerna. Ja, kanske inte så konstigt eftersom det är ett sjukhus, men ändå... Kände mig nästan lite hemma där uppe. Vi pratade och hon fick några tidningar jag hade med mig. Komiskt nog så ringde min läkares sekreterare från tre våningar under oss när vi satt där. Hon ville ha lite information från mig som skulle skickas till Linköping inför scanningen som ska göras där.
När jag ändå var på kirurgen passade jag på att fråga en sköterska om vad jag skulle kunna tejpa mitt stora ärr med när vi åker till solen. Vill inte sätta dit något som gör ont att ta bort då jag är väldigt öm där... öm, men utan känsel. Låter det realistiskt ;)?!?
Hon kikade och frågade lite mer om operationen och så. Förklarade och hon tyckte det såg fint ut och att det inte ska vara några problem att bada så länge det inte läcker ut vätska (bläk! ). Hon hämtade något jag kunde sätta på som skulle skydda mot både vattnet och solen. Hon verkade tycka synd om mig och hon avslutade med att hon höll hårt om sina tummar och sa att det ska nog gå bra för mig. Det finns många som klarar av det här...
Jag vet inte om det var hennes ord och tonfall som gjorde att jag blev påmind om allvaret i det eller om det var telefonsamtalet... men ikväll snurrar i alla fall tankarna. Tänk vad allt balanserar på en skör tråd nu för tiden, men jag tycker ändå jag balanserar rätt bra för det mesta.
Hon låg en våning över där jag låg inlagd. Allt såg exakt likadant ut. Rummen, köket, korridorerna. Ja, kanske inte så konstigt eftersom det är ett sjukhus, men ändå... Kände mig nästan lite hemma där uppe. Vi pratade och hon fick några tidningar jag hade med mig. Komiskt nog så ringde min läkares sekreterare från tre våningar under oss när vi satt där. Hon ville ha lite information från mig som skulle skickas till Linköping inför scanningen som ska göras där.
När jag ändå var på kirurgen passade jag på att fråga en sköterska om vad jag skulle kunna tejpa mitt stora ärr med när vi åker till solen. Vill inte sätta dit något som gör ont att ta bort då jag är väldigt öm där... öm, men utan känsel. Låter det realistiskt ;)?!?
Hon kikade och frågade lite mer om operationen och så. Förklarade och hon tyckte det såg fint ut och att det inte ska vara några problem att bada så länge det inte läcker ut vätska (bläk! ). Hon hämtade något jag kunde sätta på som skulle skydda mot både vattnet och solen. Hon verkade tycka synd om mig och hon avslutade med att hon höll hårt om sina tummar och sa att det ska nog gå bra för mig. Det finns många som klarar av det här...
Jag vet inte om det var hennes ord och tonfall som gjorde att jag blev påmind om allvaret i det eller om det var telefonsamtalet... men ikväll snurrar i alla fall tankarna. Tänk vad allt balanserar på en skör tråd nu för tiden, men jag tycker ändå jag balanserar rätt bra för det mesta.
Ska bli otroligt skönt i alla fall att få åka iväg, ladda batterierna, sola och bada, äta gott och bara få vara tillsammans. Det ska bli härligt! Äntligen! Vi behöver det sååå väl... Nu hoppas vi på riktigt bra väder, även om jag lugnt hade kunnat tänka mig minst 30 grader i skuggan. Älskar värme och tänker inte förbereda mig på att frysa. Så det så! Jag hoppas på riktigt god mat, sköna sängar, varmt vatten och sol... Och nej, jag ska inte sola en massa. Såklart inte! Men solen är bra för mycket. Stackars Ilon har bestämt sig för att bara bada och inte sola. För solen kan vara farlig. Bra att han tänker så, men jobbigt när jag vet att han faktiskt känner så och fortfarande är orolig för mig.
Barnen börjar på riktigt drabbas av resfeber tror jag. Igår grät sig Ilon till sömns för han kommer sakna sina kompisar så mycket. Han var verkligen helt förstörd, stackarn...
Ava däremot kommer inte sakna någon alls förutom Leia och Flisan. Hon blev sur för att vi inte packade ikväll, lagom när det var sängdags. Då passade hon på att städa sitt rum istället. Kunde inte stoppa henne, då jag gjorde exakt samma sak när jag var liten och skulle sova. Kvällen var (och är tydligen) helt enkelt den bästa tiden att börja städa sitt rum - och gärna möblera om lite. Helst skulle man kunna lyfta möblerna så inte pappa kunde höra när man drog de tunga möblerna fram och tillbaka genom rummet. Nej, det bästa var om man kunde göra det i smyg och så vips var det ommöblerat när mamma och pappa kom upp. Tur nog har mina barn inte ens funderat på att göra det själva än. Det tackar jag för!
Imorgon ska vi alla ha en ledig fredag här hemma. Älskade fredag! Vi ska packa, städa, se till så inget glöms bort och gosa med djuren. Känns lite jobbigt att lämna dem...
Barnen börjar på riktigt drabbas av resfeber tror jag. Igår grät sig Ilon till sömns för han kommer sakna sina kompisar så mycket. Han var verkligen helt förstörd, stackarn...
Ava däremot kommer inte sakna någon alls förutom Leia och Flisan. Hon blev sur för att vi inte packade ikväll, lagom när det var sängdags. Då passade hon på att städa sitt rum istället. Kunde inte stoppa henne, då jag gjorde exakt samma sak när jag var liten och skulle sova. Kvällen var (och är tydligen) helt enkelt den bästa tiden att börja städa sitt rum - och gärna möblera om lite. Helst skulle man kunna lyfta möblerna så inte pappa kunde höra när man drog de tunga möblerna fram och tillbaka genom rummet. Nej, det bästa var om man kunde göra det i smyg och så vips var det ommöblerat när mamma och pappa kom upp. Tur nog har mina barn inte ens funderat på att göra det själva än. Det tackar jag för!
Imorgon ska vi alla ha en ledig fredag här hemma. Älskade fredag! Vi ska packa, städa, se till så inget glöms bort och gosa med djuren. Känns lite jobbigt att lämna dem...
![]() |
Två som kommer bli glada när vi är hemma igen. |
Frukost måste väl ändå vara bästa målet på hela dagen?! Jag älskar verkligen frukosten och det bästa är när man slipper slänga i sig den för att man är stressad utan när man faktiskt kan njuta. Det blir liksom en helig stund. Det godaste jag vet just nu är kräm tillsammans med musli och bär. Den här är gjord på avocado, banan, hallon och så hade jag nog i chiafrön och lite honung. Allt mixas och sen på med vad man vill. Jag gillar hallon och blåbär, vilket också är väldigt nyttigt. Gott som tusan - faktiskt! Längtar redan till morgondagens frukost...
![]() |
Min underbart goda frukost. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar