Är det mitt fel?

Ja, den frågan kommer ju såklart upp titt som tätt.
Men jag kan inte skuldbelägga mig själv. Jag kan inte säga att jag har gjort något fel.
Känner ni att ni gör fel när ni ligger på stranden en dag med barnen? När ni sitter i kvällssolen och njuter av solstrålarna som värmer gott i ansiktet? Jag försöker smörja mig hyfsat. Kan slarva ibland eller kanske vara lite dålig med att lägga på mer efter några timmar på stranden. Men man är ändå rätt försiktig. Särskilt i början av sommaren när det är lätt att bränna sig. Sen släpper man något mer på det när man ändå har fått lite färg och solen inte tar lika mycket längre.

Sen fanns det en tid när man var yngre. När vi var små var det ingen som tänkte på solkrämer. Man brände sig och det var inte ett dugg skönt när man skulle sova på kvällen. Sen blev det bättre ju längre in man kom på sommaren.
På högstadiet började jag och några kompisar sola lite solarium. Jag var väl inte värst, men nöjd över att få vara lite fräscht brun mitt i vintern. Det slutade jag dock med och sedan dess har det bara blivit ett ytterst fåtal gånger för att det är skönt.

Efter gymnasiet stack jag iväg till Florida. Stannade ett år. Underbara sol och värme! Vi solade och badade, ofta. I ett års tid. Kommer man från Sverige till Florida och är 19 år, ja då är det det man gör. Men man smorde in sig. Annars skulle man bränt upp sig helt. Det märkte mamma och pappa när de kom och hälsade på... solen är stark i Florida!
Man kanske inte alltid smorde in sig tillräckligt, men man försökte vara lite duktig i alla fall.

På senare år tänker jag mer på att solen kan vara farlig och jag är mer noga med solkräm, särskilt på barnen.
Frågorna man får hela tiden nu, av läkare, andra patienter på sjukhuset och folk runt omkring är om jag har solat mycket. Det känns lite som att det ska vara mitt eget fel. Ungefär som att man får lungcancer om man röker. Men alla som får lungcancer röker ju inte. Jag solar som så många andra. Lite lagom så man i alla fall får lite fin färg på sommaren. Men många som får Malignt Melanom är sådana som utsätter sig väldigt mycket för solen, så som seglare, om man jobbar mycket utomhus, åker på solsemester ofta mitt i vintern, bränner sig ofta osv.

Varför just jag har fått det vet jag inte. Vad vi vet så har vi det inte i generna, men jag är blond och har ljus hud. Det talar ändå för MM.
Kunde väl ha skyddat mig ännu mer, men det är lätt att vara efterklok. Det kunde faktiskt lika gärna ha varit du, han eller hon. Nu var det dock jag och jag ska ta mig tusan bli frisk.

Om jag nu blir frisk så ska jag göra allt för att aldrig mer bränna mig i solen, jag ska smörja barnen ännu mer noggrant och aldrig slarva.
Jag hoppas även att du blir mer försiktig, lär dina barn att solens strålar är farliga. Gå på koll en gång om året för att kolla dina leverfläckar. Man kan aldrig skydda sig helt från cancer, men man kan hjälpa till att upptäcka den i tid.
Vi vet aldrig vem som kommer drabbas. Man forskar hela tiden för att hitta mediciner och själv är jag livrädd att de inte ska hitta någon medicin som passar mig eller att den som kan rädda mig är för dyr för att ens ta in i Sverige.

Det är svårt att hjälpa, men man kan stödja cancerfonden för att fler ska kunna få hjälp i framtiden och rätt sorts hjälp. Det dör fortfarande alldeles för många människor i cancer... Jag tänker inte bli en av dem!!!

Fick fina blommor av svärföräldrarna idag...